.
Solen lyste.
Grillen var framskottad.
Köttet var marinerat i god tid.
Ölen var kall.
Vi åt, vi umgicks, vi drack kaffe och tryckte i oss nybakat.
Sen ...
...började allvaret.
16:00 - 18:19 var en gastkramande mardröm som övergick till ett eufori av glädje. När 1-0 slogs in av Lawson 14.22 skrek jag så högt att min femåriga son blev skrämd och sa bestämt till mig att jag måste lova att inte skrika så igen. Jag sa att jag tyvärr inte kunde lova något sådant idag.
18:38 in i tredje perioden var det dags igen och då kommer segervrålet. Det var klart nu. Eliterien här kommer vi. Åtta svåra år var över ... vi är tillbaka!
Trots att fotboll är nummer ett för mig så är detta en stor dag och för en urgnagare så är den glädje jag känner genuint inbakad i min svarta själ. Äntligen orkar jag bry mig om elitserien igen, äntligen. Det var visst någon final i antågande där, men det känns inte så viktigt just nu.
* Kan inte låta bli trots all glädje, men vafan ... ett mål på fem matcher och det av en back! Vill inte var den ... men I fuckin told you so!
Kom igen nu gnaget !
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar